Piss off!
Jaha......idag är jag så miserabel som bara jag kan vara. Japp.
Tänker vältra mig i snuskig självömkan och unna mig lyxen att hata allt och alla.
Ursäkta mig stora Alltet men din rättfärdiga karma suger kuk idag!
Jag kan omöjligt se meningen med att jag ska behöva omplacera min älskade hund, må som en överkörd daggmask och önska att alla de som har bidragit till min sorg skall dö en ond bråd död. De som övertalade mig att ta emot Neo och sen lät mig stå helt ensam att ta hand om honom.
Dagens ilska och hat är tillägnad dem.
Ja, faktiskt så önskar jag mina fiender denna plåga.
Angrepp med klyschor såsom "som man bäddar..."osv från patrasket är totalt bortkastade på mig just nu.
Idag är jag behägen att med ivrig glädje vrida nacken av alla idioter som så mycket som tittar snett på mig.
Jag är lika aggresiv som en hynda när någon försöker sno hennes valp och jag kommer att betee mig som en sådan om ni kommer nära mig så kom igen......ge mig en anledning att slå ihjäl er era jävlar!!!
Det finns säkert någon fiffig anledning till att jag fick glädjen att ha Neo i ett och ett halvt år av hans liv för att sedan tvingas lämna honom ifrån mig. Säkert nåt som ska bidra till världsordningen och ge balans åt vår existens men just nu är jag blind av raseri och tänker inte ägna en sekund åt förnuft eller självbehärskning.
Jag är dock helvetes stolt över mig själv för att jag lyckades göra honom till den finaste Staffen så att han kunde få det bästa hemmet hos en ny matte och husse som redan innan de har hämtat honom älskar han som fan.
Han ska få två tikkompisar att leka med hela dagarna, tre katter och ett hem på landet med en billjard hektar att löpa amok i. Hans nya ägare är de mest rutinerade hundmänniskor jag har träffat och hade jag fått välja någon istället för dom hade det endast varit Cesar Milan.
Neo kan inte få det bättre och jag är jätteglad och jätteledsen samtidigt men inget kan någonsin få mig att tveka på att detta var det rätta.
Två smärtsamma separationer inom loppet av ett halvår....hm....säger bara en sak......piss off världen och allt ditt jävla innehåll!!
Jeah.....känns bättre nu. Är dock inte klar med hatandet för dagen eller månaden och det får ta den tid det tar att åter bli en fridens kvinna och landa i det jag vill vara utan den här ilskan jag känner just nu.
Tänker vältra mig i snuskig självömkan och unna mig lyxen att hata allt och alla.
Ursäkta mig stora Alltet men din rättfärdiga karma suger kuk idag!
Jag kan omöjligt se meningen med att jag ska behöva omplacera min älskade hund, må som en överkörd daggmask och önska att alla de som har bidragit till min sorg skall dö en ond bråd död. De som övertalade mig att ta emot Neo och sen lät mig stå helt ensam att ta hand om honom.
Dagens ilska och hat är tillägnad dem.
Ja, faktiskt så önskar jag mina fiender denna plåga.
Angrepp med klyschor såsom "som man bäddar..."osv från patrasket är totalt bortkastade på mig just nu.
Idag är jag behägen att med ivrig glädje vrida nacken av alla idioter som så mycket som tittar snett på mig.
Jag är lika aggresiv som en hynda när någon försöker sno hennes valp och jag kommer att betee mig som en sådan om ni kommer nära mig så kom igen......ge mig en anledning att slå ihjäl er era jävlar!!!
Det finns säkert någon fiffig anledning till att jag fick glädjen att ha Neo i ett och ett halvt år av hans liv för att sedan tvingas lämna honom ifrån mig. Säkert nåt som ska bidra till världsordningen och ge balans åt vår existens men just nu är jag blind av raseri och tänker inte ägna en sekund åt förnuft eller självbehärskning.
Jag är dock helvetes stolt över mig själv för att jag lyckades göra honom till den finaste Staffen så att han kunde få det bästa hemmet hos en ny matte och husse som redan innan de har hämtat honom älskar han som fan.
Han ska få två tikkompisar att leka med hela dagarna, tre katter och ett hem på landet med en billjard hektar att löpa amok i. Hans nya ägare är de mest rutinerade hundmänniskor jag har träffat och hade jag fått välja någon istället för dom hade det endast varit Cesar Milan.
Neo kan inte få det bättre och jag är jätteglad och jätteledsen samtidigt men inget kan någonsin få mig att tveka på att detta var det rätta.
Två smärtsamma separationer inom loppet av ett halvår....hm....säger bara en sak......piss off världen och allt ditt jävla innehåll!!
Jeah.....känns bättre nu. Är dock inte klar med hatandet för dagen eller månaden och det får ta den tid det tar att åter bli en fridens kvinna och landa i det jag vill vara utan den här ilskan jag känner just nu.
Kommentarer
Trackback
